På OFEV använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X

Palliativ vård

VÅRD FÖR ATT FÖREBYGGA OCH LINDRA LIDANDET

Vid IPF kan sjukdomsprogressen inte alltid förutsägas och plötsliga förändringar i den kliniska bilden kan uppträda på kort tid. Därför är det viktigt att inte vänta alltför länge med att ta upp den palliativa vården och diskutera åtgärdsplaner för olika situationer. Relativt tidigt under sjukdomsförloppet ska frågor som intensivvårdsinsatser och återupplivning vid akuta försämringar initieras och diskuteras. 

Det är också viktigt att ta ställning till var patienten ska vårdas när tillståndet försämras. Har patienten önskemål, behövs specialiserad palliativ kompetens? 

När en svår sjukdom progredierar kommer patienten till en brytpunkt då behandlingens syfte ändrar karaktär och behovet av palliativ vård aktualiseras. I denna situation ska patienten, vid ett eller flera samtal, göras medveten om att vården enbart syftar till att behandla symtom. Det är även viktigt att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem som kan uppkomma i livets slutskede. Dessa samtal kan med fördel ske tillsammans med närstående. 

För att den palliativa vården ska fungera optimalt krävs samarbete mellan olika discipliner. Sjuksköterska, undersköterska, läkare, kurator, psykolog, arbetsterapeut, dietist och fysioterapeut är alla funktioner som kan delta i teamet runt patienten, liksom olika religiösa företrädare om patienten så önskar. 

De symtom som patienter med IPF lider mest av är inte alltid lätta att behandla. Vid dyspné ska infektionsproblematik utredas. Man kan prova opioider som har en hämmande effekt på dyspné och hosta. 

Det finns en viss rädsla för att ge opioider, särskilt vid respiratorisk insufficiens men låga doser av opioider givna till patienter med lungsjukdom har inte visats ge andningsdepression. Bronkdilaterande behandling ges vid luftvägsobstruktion och kan då minska såväl dyspné som hosta. Vid besvärlig hosta bör gastroesofageal reflux och eventuell behandling med ACE-hämmare beaktas som orsaker till hostan. Vid svår trötthet (fatigue) ska andra orsaker som depression, anemi, sömnapné, hypotyreos och vätskebrist beaktas och i förekommande fall behandlas. Smärta behandlas med analgetika. 

Definition av palliativ vård enligt WHO 

Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. 

Palliativ vård innebär att: 

  • Lindra smärta och andra plågsamma symtom 
  • Bekräfta livet och betrakta döden som en normal process 
  • Inte påskynda eller fördröja döden 
  • Integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården 
  • Stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden 
  • Stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete 
  • Genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov 
  • Främja livskvalitetet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt

Källa: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, 2nd ed. Geneva, World Health Organization, 2002.

Boehringer Ingelheim AB
Hammarby Allé 29, Box 92008
SE-120 06 Stockholm
Tlf.: 08-721 21 00
Fax: 08-710 98 84

Sidan vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården. Arbetar du inom hälso- och sjukvården?