På OFEV använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X

Farmakologisk behandling

MEDICINSKA BEHANDLINGSALTERNATIV

Den farmakologiska behandlingen av IPF består vanligtvis av antifibrotiska bromsmediciner, behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och akuta IPF-exacerbationer samt syrgasbehandling.

Antifibrotiska bromsmediciner 
OFEV® (nintedanib) godkändes i EU för behandling av IPF år 2015. Esbriet® (pirfenidon) har funnits tillgängligt för behandling av IPF sedan 2011. Dessa läkemedel fungerar som bromsmediciner och minskar försämringen i lungfunktionen hos patienter med IPF. 

Behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) 
Behandling av GERD är svagt associerat med en minskad progressionstakt. Antacida är därför rekommenderade vid behandling av IPF-patienter, oavsett om GERD förekommer eller inte. 

Behandling av akuta IPF-exacerbationer 
Vid akuta IPF-exacerbationer försämras patientens andnöd påtagligt och patienten vårdas vanligtvis på lungavdelning, med syrgas och annan medicinering för att minska lufthungern. Mekanisk ventilation ska undvikas. Vid misstanke om infektion kan antibiotisk och antiviral behandling inledas. 

En akut IPF-exacerbation bekräftas via HRCT, där nytillkommet mönster i form av ground glass och/eller konsolidering framträder och där detta inte är en följd av hjärtsvikt eller ödem. 

Kortikosteroider bör användas för flertalet patienter med akuta IPF-exacerbationer, enligt 2011 års riktlinjer från ATS/ERS/JRS/ALAT. 

Syrgasbehandling 
I takt med att sjukdomen fortskrider kan den minskande syreupptagningsförmågan medföra att patientens hjärta, hjärna, lungor och muskler drabbas av syrebrist. Den ökande belastningen på hjärtat kan orsaka hjärtsvikt. Hos omkring en tredjedel av patienterna leder den minskade syreupptagningen till pulmonell hypertension, med yrsel, svimningskänsla, bröstsmärta och hjärtklappning som följd. Ytterligare en möjlig konsekvens av nedsatt syretillförsel är perifer muskeldysfunktion, som yttrar sig som träningsintolerans. 

Vid IPF kan syrebrist förekomma när som helst under dagen, såväl i vila som vid fysisk aktivitet. Därför bör behovet av syrgasbehandling bedömas var 3–6 månad hos samtliga patienter, vid både vila och ansträngning. Det antal liter syre som behövs per minut, om syrgasbehandling är aktuellt, bestäms utifrån resultatet av arteriella blodgasmätningar. 

Boehringer Ingelheim AB
Hammarby Allé 29, Box 92008
SE-120 06 Stockholm
Tlf.: 08-721 21 00
Fax: 08-710 98 84

Sidan vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården. Arbetar du inom hälso- och sjukvården?